| Porträttet Slöjdande är för Bolla Johansson, 77, en naturlig del av livet. Hon känner väl till skogen kring Långå där hon bor och går lätt ut med en idé i huvudet och en sekatör i ryggsäcken. Antingen på egen hand, men gärna ihop med några andra eller som kursledare i rotslöjd, näver eller i att göra kvastar.. Som barn och ung vuxen bodde Bolla vid Grundsjön, två och en halv mil från närmaste väg. Där fick hon lära sig allt som behövs i ett självhushåll. Bolla var med pappa och hästen och arbetade i skogen samt fick lära sig hur man vänder en killing i magen av pappas faster ”Grunn-Anna”. Hon lärde sig också tidigt att karda, spinna, växtfärga, väva band, göra riskvistar och andra bruksföremål. På så sätt har växter, skog och djur bidragit till sysselsättning och försörjning. Den sexåriga folkskolan gick Bolla i Långå, med hemfärd till föräldrarna bara till jul och påsk. Under terminerna bodde hon och hennes syster hos några fastrar och deras familjer i Långå. Fortsättningsskolan gick hon i Hede. Precis som i barndomen är det därefter ”livets skola” som har gällt för Bolla. En skola, i vilken Bolla varit synnerligen läraktig! Jordbruk och hantverk har gått hand i hand, även sedan Bolla och hennes man flyttade till Långå på 60-talet. De tre barnen växte upp med en mamma som, liksom Grunn-Anna, kunde väldigt många olika saker och gärna visade hur det gick till. Även till andra delar Bolla gärna med sig av sina kunskaper. När Bolla slöjdar har hon ofta en idé om vad det är hon ska göra. Med allt sitt material- och hantverkskunnande har hon också en bra bild av vad som går att utföra och hur hon ska göra det. Bolla har hjälp av sin fantasi och prövar sig gärna fram. Ibland växer utformandet fram under tiden hon prövar ett material. Bolla inspireras av andra och tar med sig idéer från det hon sett andra göra. När det är något nytt hon vill lära sig går hon en kurs. De senaste var på Bäckedals folkhögskola i fiskskinnsberedning och spånkorgstillverkning. Överlag har aldrig grövre material eller lite kraftkrävande tekniker varit främmande för Bolla. Men så har hon ju tidigt arbetat med pappa i skogen! Som den mångsysslare hon är, prövar Bolla hellre på allting än att enbart hålla på med en sak. Men om det är något som hon alltid återkommer till som favoriter så är det nog kniven som redskap och garnet som material. Överhuvudtaget känns det främmande att tänka sig att det finns något från växt- eller djurriket, som Bolla inte kan hantera! Birgitta Wesslund För kontakt med Ingeborg ”Bolla” Johansson: |
 |
